Valborg och pr ryck

Jag var idag till köpcentret efter jobbet för att spendera tid, eftersom min man jobbar sent idag. När jag klev in i köpcentret var det pågång ett pr ryck av den lokala fotbollsklubben. De presenterade sitt nya lag och spelarna intervjuades på scenen. Eftersom jag inte hade någon brådska så köpte jag mig en glass och ställde mig för att titta på intervjuerna. Och så här i efterhand så är jag ganska glad att jag gjorde det för jag fick mig några goda skratt inombords.

Det var två personer som intervjuade spelarna som steg upp på scenen två åt gången, medan resten av laget stod vid sidan om. En av intervjuarna var en man som gjorde ett hyfsat jobb, medan den andra personen var en kvinna som verkade önska att hon var var som helst annanstans. Hon tittade ner i sina papper och gav spelarna mikrofonen utan att ens ta ögonkontakt med dem. Medan några spelare intervjuades, gick tränaren och kaptenen i laget iväg till ett café på nära håll och beställde sig var sin kopp kaffe som de sedan tog med tillbaka till intervjuplatsen. Om inte detta visar intresse för ens lag, då vet jag inte vad som gör det.

Laget hade fått en spelare från Frankrike som inte kunde prata varken finska eller engelska, så det lät väl lite konstigt när han försökte utrycka sig på sin svaga engelska. Vad gör hans lagkamrater då? Joo, de skrattar åt honom. Känns ju rätt så snällt att skratta åt utlänningen, that’s some great team work you guys. Till detta pr ryck hade ungefär 14 människor sökt sig och de andra som råkade gå runt i köpcentret, tittade bara med en lång blick på spelarna som intervjuades. Måste ha fått spelarna att känna sig uppskattade.

Glad valborg föresten alla!

Känner mig gammal

Länge sedan senast mina kära bloggreaders. Jag har haft ett jätte rolugt veckoslut. Min barndomsvän var hos oss och vi har skrattat så jag fortfarande känner av det i magmusklerna. Igår kväll tog vi en lång promenad med min man i härligt vårväder.

Idag känner jag mig gammal. Vi kollade på egnahemshus och ett hus byggt 1990 kom upp. Plötsligt utbrast min man ”det här huset är ******** gammalt”. Gissa vem som är född 1990? Precis. Jag. Men skrattar bäst som skrattar sist, för min man är ett år äldre än jag. Haha.

Just det, jag sa ju att vi jobbar på projektet på veckoslutet. Det gjorde vi och resultatet blev bra. Väntar på att få berätta för er om projektet. Vi hade även en challenge, tack till alla som slängde utmaningar åt oss. En fråga bara, varför hatar ni mig? Alla utmaningar ni gav handlade om stark mat eller äcklig mat. Ni vill ju verkligen att jag mår dåligt :) men det gör inget.

Hur har ert veckoslut varit? Nu skall jag sätta på mig lite yngringskräm och kolla på tv. Ha det så gött!

Atchoo

Idag har jag varit hemma hela dagen och vilat mig. Är starkt förkyld men som tur har inte febern stigit på eftermiddagen mera. Väntar på veckoslutet. Får besök då, kanske har det något att göra med projektet? Glöm inte att skriva en utmaning åt oss på utmaningsinlägget.

Hur mår ni?

Valvaka och konstiga drömmar vol. 2

Valvakan, vaka vaka, som Shakira sjunger, även om jag är rätt säker på att hon inte menade valvaka, gick bra. Några överraskningar, men de som jag hade tippat på att skulle göra bra ifrån sig i resultaten, gjorde det. Borde kanske satsa på att bli politik kommentator? Eller så inte. :)

Mina konstiga drömmar fortsätter också. Inatt drömde jag att jag var med i en Harry Potter film. Det var väldigt varmt väder och vi filmade uppe på ett berg. Först var det meningen att jag bara skulle stå breved och titta på när de andra jobbade, men så plötsligt bestämde någon att jag skulle spela Hermione istället för Emma Watson. Vi skämtade mycket och alla tyckte jag var rolig. Det är därför jag vet att det var en dröm, för jag var rolig.

Sen vaknade jag ur Harry Potter drömmen och när jag somnade om, drömde jag att jag spelade ringette och det var juniorernas FM slutspel. Jag stod i mål som vanligt och spelade en dunder bra match…ända tills motståndarens målvakt skrinnade över halva planen och gjorde tomt mål. Varför jag stod vid sarjen och varför inga andra spelare var på planen, vet jag inte, men nu skall vi komma ihåg att det här är en av mina drömmar, så det skulle inte överraska mig om motståndarens målvakt skulle visa sig vara en grävling. Målet godkändes i alla fall och min tränare och några andra i mitt lag firade målet tillsammans med motståndarlaget, medan resten av spelarna i mitt lag tittade på mig med en mördande blick. Jag vet inte om de som hurrade i mitt lag var glada för motståndarens skull eller om de precis hade vunnit pengar på tipset pga slutresultatet i matchen, men jag väljer att tro på det senare nämnda, bara för att det är mindre sorligt. Jag i alla fall var bestämd med att bevisa att målet borde underkännas eftersom målvakten inte i en spelsituation får komma över mitt linjen på planen, men det visade sig vara svårt eftersom jag hade både domare, funktionärer och i stort sätt båda lagen mot mig. Jag krävde min rätt och bad funktionärerna ge mig regelboken, de gav mig en söndrig bok som tappat sidor och som till största dels innehöll ishockeyregler. Slängde den in i funktionärbåset, tipsade dem om att skaffa en regelbok som har med ringette att göra (tycker inte det är för mycket begärt) och bad min man låna mig sin smartphone (ännu en sak varför jag älskar honom, han uppenbarar sig ur ingenstans för att hjälpa mig) där jag googlade fram reglerna. Jag hann aldrig hitta svaret på om regeln var sann eller påhittad innan jag vaknade, men däremot hann jag hålla ett väldigt rörande tal som äkade i hela ishallen om att vi spelare inte bara för skojs skull lägger ner all vår tid på den här idrotten. Dessutom hann domarna få sig en rejäl utskällning.

Men nu skall jag stiga upp och äta frukost. Har en hel del greijer att utföra idag. God morgon!

Valvaka

Nu drar den igång, valvakan alltså. Fingrarna i kors, kanske detta är Kalle Ankas år.

Ha skön och välsignad kväll.

Jag har använt min röst

Hör ni, nu har vi varit och röstat i riksdagsvalet. En sak slog mig när jag stod där inne i röstbåset och kollade på anvisningarna för hur siffrorna skall skrivas klart på röstlappen. Då tänkte jag, hur många röster får dem räkna bort pga att siffrorna är oförståeliga? Då började jag tänka på hur många som skriver något skämt på lappen i stället för att skriva en siffra. Det vanligaste man skriver som skämt ät väl Kalle Anka. Och då slog det mig, tänk er det året när Kalle Anka får så mycket röster att han kunde slippa in till riksdagen om han hade ställt upp som kandidat! Hur coolt hade det varit? Tänk er när han skulle stå i riksdagen och skrika så spottet flyger.

kalleanka

Länge sedan sist

Hello my dear bloggreaders! Länge sen sist. Jag sa ju att det kommer bli en häktisk vecka. Dessutom har jag dragit på mig en hemsk flunssa. Har haft stägring i några dagar och ont i halsen.

Men vet ni vad det är för dag idag? Det är valdag här i Finland. Alltså riksdags valdag. En sådan valdag då man går och röstar, inte en dag som handlar om det där djuret val. I fredags var vi i köpcentret och lyssnade på en valpanel och ja, det är inte utan att en liten rädsla kryper in över en och man ställer sig frågan ”är de här verkligen de människor som skall styra över vårat land?”. Lena Svensson (spelad av Suzanne Reuter) sade en gång att hennes uppgift som politiker är att ”hålla borta de värsta dårarna från makten”. Undrar om det är just det vi gör genom att rösta.

På tal om att rösta, så får man ju inte fråga någon annan, vem den röstade på. Det är en förbjuden fråga i sociala sammanhang. It’s right up there med att inte fråga en kvinna om hennes vikt, ålder eller om hon är gravid eller bara har gått upp i vikt. Varför är vi kvinnor så måna om vårt utseende och vår ålder? Anyway, jag började tänka på en sak under valpanelen. Ingen vill ju berätta vem de har röstat på eller vilket parti ens kandidat tillhör, vilket ju är okej, man måste inte berätta tycker jag. Men varför vill vi inte berätta? Vad är vi rädda för? Att den personen vi pratar med skall döma oss, även om vi inte har några problem annars att berätta vad vi tycker och tänker om saker. Så fort vi kommer till att det är någon form av val på gång, då är vi plötsligt så väldigt måna om att inte prata öppet om sina åsikter. Känns konstigt.

Men nu skall jag äta frukost och sedan bär det av mot valurnan. God morgon världen!

Throw us a challenge…

…and we’ll nock it out of the park. Kanske.

Som jag tidigare berättade kommer något roligt att ske på bloggen inom några veckor. Nu önskar vi som ingår i projektet, att ni som läser bloggen, ger oss olika challenges som vi sedan väljer från och som vi provar. Skriv en kommentar och berätta vilken utmaning du önskar vi skulle prova.

Buppar, pandalamm och Gideon

När ni läser rubriken tänker ni säkert att jag har blivit alldeles tokig. Men nej, är inte tokigare än vanligt. Skall öppna lite rubriken för er kära bloggreaders. Jag hade köpt en ny lädergrimma åt Batseeba och använde den igår för första gången. Jag brukar kalla henne ibland för ”min lilla bupp” så även igår när hon fick sin nya grimma sa jag åt henne ”vad fin du är lilla buppen”. Och då plötsligt slog det mig. Bup, det är ju förkortning på Barn och Ungdomspsykiatrin. Det känns ju inte så där helt okej att kalla en häst för det.

WP_20150413_005 WP_20150413_012

Kommer ni ihåg de två, svaga lammen som jag berättade om tidigare? De som vi fick mata från nappflaska för att mamman är så svag. Det såg redan bättre ut för båda, men tyvärr gick den vita (Samuel) bort för några dagar sedan. Så nu är det svartvita ”pandalammet” ensamt med sin mamma.

WP_20150413_033

Dessutom har vi fått två nya lamm, två vita, friska lamm. Adam och Abel döpte jag dem till. Deras mamma har fått sitt namn efter min mamma. Shoutout to mamma som ligger hemma med flunssa!

WP_20150413_026Abel.

Jag var dessutom med på ett Gideon möte. Ett möte för kristna kvinnor som samlas en gång i månaden och pratar om saker som händer och delar med sig av händelser. Jag får ofta lite lätt ångest när man pratar om hur mörk dagens värld är, men i slutet, när alla knäpper händerna, fylls jag av en lugn och harmonisk känsla. Är inte det det som livet går ut på? Att hitta det där som ger en lugnet och harmonin?

Nu tar vi tag i tisdagen mina vänner. Ha en fin dag.

Myssöndag eller bortslösad tid?

Idag har jag gått omkring i myskläder hela dagen. Har inte gjort något vettigt under hela dagen. Har sovit och sett på tv, planerat lite för bloggen och städat lite. And that’s it. Har slösat bort en hel söndag på ingenting. Men det måste man väl få göra ibland. Eller?

Känner lite lätt ångest för den börjande veckan. Kommer bli en fullspäckad vecka. Skall hålla er uppdaterade här på bloggen, så håll koll!