En härlig dag

Stäng ögonen och lev dig in i det du läser. Eller nej, stäng inte ögonen för då kan du inte läsa. Om du har någon nära dig som kan läsa upp texten för dig. Är du ensam just nu, läs texten men lev in i den.

Du går på en grusväg som leder genom en skog. Det är en varm sommardag och solstrålarna tittar in mellan träden. Fåglarna sjunger. Du kommer ut ur skogen och ser stora ängar framför dig. Några egna hemahus och en stor bondgård syns till runt om åkrarna. I en hage med högt gräs står två hästar. Det finns en liten bro mellan dig och hagen. Bäcken forssar under bron och solen värmer skönt din hud. Du visslar och en av hästarna tittar åt ditt håll, nickar med huvudet och börjar gå mot porten som du också närmar dig. den andra hästen får också syn på dig och går också mot porten för att hälsa på dig.

När du knäppt fast grimmorna på hästarna börjar ni gå samma väg tillvaka som du just gick. Du har en häst var i dina händer och de lunkar på snällt vid din sida. En av hästarna skuffar till din hand mjukt med sin mule och den andra nosar dig i håret. Visst är livet härligt tänker du.

Låter ganska fint va? Precis det där fick jag uppleva idag när jag hämta hästarna från hagen.

IMG_20150612_160749 IMG_20150612_160744

Dressyrträning och massor med tankar

Ligger fortfarande hemma med ont i halsen och hosta. Jag skall idag på massage, får se hur det går med tanke på att jag hostar så fort jag ligger en längre stund. Men vill itne flytta på massagen heller, har väntat på den så länge. Kommer göra gott att få styr på mina axlar och min nacke.

Jag borde även skaffa ny header till bloggen. Försöker komma på bra ideér men det går väl sådär. Om ni har några ideér så berätta gärna. Vill gärna ha med hästarna på headern såklart.

Dessutom har jag funderat på att ta några ridträningar i hoppning. Det är länge sedan jag har hoppat senast. Borde även gå några träningar med koncentration på min sits, det var evigheter sedan det också.Bjuder er på några bilder och videon från min senaste dressyrträning. Red en av mina tränares (som faktiskt blev vald till Finlands bästa ridskolelärare för någon månad sedan) hästar. Visst är hästen fin?

WP_20150315_008

 

 

Host

Jag ligger hemma i sängen och kollar på Svensson Svensson. Blev hemskickad från jobbet idag eftersom jag har feber och världens halsont. Urgh.

Jag hade även min utvärdering av praktik idag, det gick bra. Lite tråkigt att praktiken redan är slut med tanke på att jag lärt mig mycket även under den här korta tiden, men som tur gjorde jag praktiken på min arbetsplats så jag har fördelen att jag kan ställa frågor till min cheg angående chefyrket i fortsättningen också. Usch vad flummigt det här nu låter, men ni fattar vad jag menar.

Förresten jag var ju till stallet i söndags. Red ut i terrängen med Noomi. Gjorde lite intervall träning med henne. Eftersom hon redan är 17 år och alltså inte mer skall jobbas så mycket så blir det ofta uteritter för henne. Annors också rider vi ut våra hästar mycket. Man kan öva så mycket samma saker i terrängen som på ridplanen och det är bra för både häst och ryttare att komma ut i skogen, inte bara trava runt på fyrkantsspåret.

Batseeba fick en ledig dag i och med att det var så blåsigt. Hon är alltid så studsig och nervös när det blåser så vi undviker att rida henne såna blåsiga dagar. Nu pratar jag om väldigt blåsiga dagar, inte bara när det är lite småblåsigt. Men härligt var det att sitta på hästryggen igen!

Provridning vol. 5

Vi hade hittat en köpare till båda våra ponnyer och letade nu efter en storhäst till. De som skulle köpa våra ponnyer hade en finnhäst på sin gård som de inre egentligen ville sälja men som var precis en sådan häst som vi letade efter.

Vi fick åka och se på hästen och längst inne i en stor hage stod den tjockaste hästen jag sett på länge. Hon gade fölat några gånger och magen hade blivit hängande efter det. Hon var faktiskt ingen skönhet precis men hennes personlighet smälte ens hjärta i ett hui.

Hon var snäll, lugn, sympatisk och lätt riden. Hon stod i stallet snällt och älskade att bli ompysslad.

Några veckor senare flyttade Noomi in hos oss och hon är den snällaste hästen jag någonsin träffat.

vusimokwnsbxplq3ym7rpq

Provridning vol. 2

Efter att vi provridit Oliver, tog vi en tid paus från hästsökandet och funderade om en stund. Till slut bestämde vi oss att skaffa en häst i alla fall, så det var bara att fortsätta kolla runt. Vi ringde runt till intressanta annonser, men ofta vägrade säljarna sälja eftersom de inte ville att hästen skulle stå ensam på gården utan andra hästar. Till slut hittade vi en annons från en ridskola som hade några hästar till salu.

Jag och min man åkte för att kolla på hästarna. Det fanns två hästar vi var intresserade av, en haflinger valack och ett korsningsponny sto. Haflinger valacken stod först på tur attbli provriden. Den hade inte blivit riden på några dagar eftersom den hade blivit biten av en orm. Jag märkte ganska fort att den här hästen inte heller var det vi sökte efter. Han var sur och nafsade efter oss hela tiden. Vid provridningen vägrade han gå längre än några meter och slog med huvudet.

Med tanke på att Oliver var den senaste hästen jag red och minnet från honom var något jag knappast skulle glömma fort, så kände jag inte för att börja bråka med hästen. Jag tänkte att om hela provridningen går till att bråka med hästen, är möjligheten att vi kommer bli bästa kompisar i fortsättningen ganska liten.

Den andra ponnyn provred vi inte alls, efter att jag såg henne i hagen. Hon stod med hängande huvud i en lerig hage med en trasslig man och svans och man kunde nästan se revbenen genom den smutsiga pälsen. Ponnyn hette Bambi och det såg ut som denna Bambi varit ute på hal is lite för länge.

Provridning vol. 1

Som ni vet så tycker jag om våra hästar väldigt mycket. Men för att hitta de här två guldklimparna, så har vi fått provrida en och annan häst.

Den första provridningen vi var på när vi skulle skaffa häst åt min svärmor, var en valack som var en korsning på fjording och svenskridponny. Vi fick höra om Oliver, som ponnyn hette, via min svärmors bekanta. Vi ringde upp försäljaren och hon berättade att Oliver precis hade kommit från Sverige och var jätte snäll och hade varit med på en NH (Naturlig horsmanship) kurs. Hon berättade att han är så snäll att man kan rida utan sadel och träns.

Som ni förstår blev vi väldigt intresserade eftersom det precis lät som en häst för oss i och med att det var min svärmors första egna häst. Vi åkte och kollade på hästen några dagar senare. När vi kom fram till ridskolan där hästen stog, skuffade säljaren in oss i bocen med Oliver som såg allt annat än sällskaps sjuk ut. No, vi ger det ett försök tänkte vi. Vi kollade en ung tjej som red Oliver medan vi tittade på och ställde frågor till försäljaren. Hon berättade att hon inte själv hade ridit på hästen någonsin och till och med en människa som aldrig hade sett en häst tidigare hade kunnat se att tjejen på hästryggen hade svårt att få Oliver att arbeta. Han var allt annat än sammarbetsvillig. Säljaren gav dessutom ifrån sig en fnysning när hon fick höra att jag bara ridit i 4 år när jag var yngre och sedan dess bara suttit på hästryggen då och då. Lite visste hon att de hästar jag ridit för det mesta var problemhästar och hästar med mycket varmblod i sig.

Så här i efterhand kan man ju säga att redan där i den situationen hade vi kunnat säga tack och hej, men jag var fastbesluten att visa denna tant till rifskolelärare att jag kunde behärska en häst som Oliver även om jag bara ridit i 4 år. Så upp på hästryggen bara och så satt jag igång att bestämt rida framåt på Oliver.

Det gick faktiskt bra och försäljarens ton förendrades rejält när hon såg mig rida. Allt gick bra, ända tills jag skulle lyfta gallop. Gallop blev det, men Oliver slängde sig åt sidan och störtande runt i ridhuset. Jag försökte styra Oliver mot väggen på ridhuset för att tvinga honom att stanna, men han slängde sig återigen mot ena sidan och stal bettet. Han störtade mot dörren på ridhuset och brydde sig inte ett dugg om att det stog 4 människor framför dörren som fick hoppa undan när vi kom huvudlöst skenande mot dem.

Eftersom dörren var stängd till ridhuset, märkte Oliver att han inte kunde komma ut, så åt sidan drog han igen. Lite visste han att just vid den sidan av ridhuset stod det en skottkärra, en plog och en massa hinder redskap. Han störtade genom skottkärran och rakt in i plogen där han fastnade med benen. I den stunden var jag allt mer än redo att hoppa ner från denna häst som jag aldrig mer skulle sätta mig upp på, inte ens om jag fick betalt för det, än mindre utan sadel och träns.

När jag kollade mot marken säg jag de stora plog taggarna rakt under oss och på mindre än några sekunder klamrade jag mig fast i manen på den panikslagna hästen och höll i mig för mitt liv. Försäljaren, tjejen och mina svärföräldrar stog med skräckslagna miner och tittade på mig och hästen.

På något konstigt sätt (förmodligen tack vare en skyddsängel) lyckades jag hålla mig kvar på hästen och den lyckades komma loss från plogen utan skador.

När jag landade på marken och räckte tjejen tyglarna, fick vi frågan av försäljaren ”vill ni köpa hästen? Har du, Jennie, tid att skola den?”. Nej, hon skämtade inte. Gissa vad vi svarade.

mulle_51969545e087c34166164ea31

 

Lösdrift eller tillgång till hage, en viktig del av hästens liv.

Det är vanligt att t.ex. tävlingshästar inte går ute i hage eller på lösdrift. Ofta när man frågar ryttarna/ägarna varför, så är svaret att man inte vill riskera att hästen skadar sig. Jag kan för visso förstå deras argument, speciellt om hästen stått inne i stallet i t.ex. 11 år och bara varit ute när den ridits, varit på promenader eller gått i skrittmaskinen. Hästar är ju vårt redskap inom sporten, men de är också atleter själv. Vi tränar deras kondition, deras rörelser och tar hand om dem genom massage, solarium och rätt kost. Allt detta är ju för att vi vill ta hand och behålla våra kära vänner i så bra form som möjligt och med tanke på allting de ger oss i gengäld, så tycker jag dom är värda att få vara hästar ibland och springa fritt ute i hagen. Själv tror jag det är viktigt för dem att få vara hästar mellan alla tävlingar och träningar. Ingen ishockeyspelare eller fotbollsspelare tänker ju på träning och matcher 24/7. Inte står de inlåsta i omklädningsrummet heller och släpps ut bara för träning, match eller för att tas ut på promenad. I och för sig får jag en ganska rolig bild i huvudet när jag tänker på Foppa som står instängd i omklädningsrummet och tas ut i skrittmaskinen där det redan går runt en massa andra ishockeyspelare.

Nu vill jag inte säga att alla tävlingshästar har det dåligt och det här med skrittmaskin, massage, solarium osv. är fel och borde slutas med. Absolut inte, eftersom jag tror att de flesta hästar njuter av att få bli ompysslade. Men det jag vill säga är att lika viktigt som det är att uppehålla hästens tävlingsform, så är det viktigt för dem att bara få vara en häst några timmar om dagen.

Själv tycker jag i alla fall det är otroligt viktigt för hästarna att få gå i hagen under dagen. Speciellt de hästar som tävlar mycket. Det är naturligt för hästarna att vara ute, gå i olika terräng och röra på sig fritt. Själv tror jag det är viktigt för deras mentala hälsa också. Därför går våra hästar ute i en stor hage varje dag och nu på sommaren har vi tänkt låta dem gå på lösdrift.

WP_20150321_021WP_20140427_078WP_20140427_046WP_20140427_081Bilha ja TirsaKesä 2011 139

Det verkar dock finnas folk som tror att när man låter hästarna gå på lösdrift, så behöver man inte titta till dem alls utan man bara låter dem gå där ute i hagen och njuta. Även om hästarna går på lösdrift, så behöver de vård och de skall få bli ompysslade varje dag. Man måste kolla att de har vatten, att de inte har gjort sig illa någonstans och att alla staket är hela. Lösdrift frigör inte människan från arbetet. Vi har tagit in de här djuren från det vilda och med det har vi även tagit över ansvaret för deras välfärd.

Så vad är då bättre, box eller lösdrift? Min åsikt är att det gäller att plocka åt sig lite av båda. Inte låta hästen murkna inne i stallet men inte heller slänga ut hästen i hagen och samtidigt lämna sitt ansvar ifrån sig. Nej, hästarna skall få gå fria åtminstone några timmar om dagen, men de skall också få bli ompysslade inne i stallet och känna sig som vinnare.

Batseeba och Noomi

Jag lovade ju att jag skulle presentera åtminstone en av våra hästar för er, men istället för en, presenterar jag båda hästarna i samma inlägg.

Batseeba är ett 12 årigt varmblod som flyttade till oss för nästan ett år sedan. Batseeba har varit med om en hel del under sina levnadsår. Hon har först skolats till travare, sedan har hon fått lära sig baserna för westernridning och nu håller vi på att skola henne till en dressyrhäst. Dessutom har hon hunnit få två föl. Hon har mycket energi, är väldigt känslig och älskar rutiner. Trots att hon är snäll, så är hon ingen häst du gosar med, om inte hon vill. Hon har en fin stamtavla, med bland annat Nevele Pride som sin farfar.

Talvi 2014-2015 206 – Kopio (2)   WP_20150321_017Talvi 2014-2015 240 – KopioWP_20150321_033

Noomi är ett 16 årigt finnhäststo som är den mest människokära och snällaste hästen jag någonsin träffat. Hon älskar att bli ompysslad och allt som kommer i vägen för henne, måste hon bara ta en ”tugga” av. Må det sen vara ett grimskaft eller en vattenhink, så måste hon lyfta den med munnen. Noomi kom till oss i utbyte mot våra två welsh ponnyer.

Medan Batseeba är väldigt lätt och försiktig i sina rörelser, så är Noomi den totala motsatsen. När Batseeba dricker ur vattenhinken, sätter hon lungt ner huvudet och dricker så att mulen knappt rör vid vattenytan. När Noomi dricker ur vattenhinken, stoppar hon ner hela mulen i vattnet så det stänker omkring hinken. När Batseeba vackert glider fram i sin flytande trav, stampar Noomi högt med sina ben och dunsar ner hovarna i marken. Men trots att Noomi är väldigt klumpig och stor, så är hon en häst som tar sin plats i ditt hjärta sekunden du träffar henne.

WP_20150321_056 WP_20150321_044 Talvi 2014-2015 204 – Kopio Talvi 2014-2015 267 – Kopio

Jag luktar häst och lamm

På förmiddagen red vi ut båda hästarna. Batseeba var PIGG men lyssnade ändo bra på mig. På eftermiddagen gick vi en promenad med hästarna.

WP_20150321_029

Dessutom har jag städat stallet, krattat gården från allt löst hö och matat två 3 dagar gamla lamm med några timmars mellanrum.

WP_20150321_072 WP_20150321_084 WP_20150321_088

Tyvärr är deras fårmamma så trött så hon inte orkar ta hand om dem, så vi får hjälpa dem att hållas i liv genom att mata dem med nappflaska. Det föddes 5 lamm, men 3 av dem dog genast efter födseln. Samuel (den vita) lärde sig att gå först idag. De flesta lamm börjar gå ganska snabbt efter födseln. De är nog de minsta lammen vi någonsin haft och det är ett under att de fortfarande lever med tanke på hur svaga de var när de föddes, men idag har de piggnat upp rejält.