Host

Jag ligger hemma i sängen och kollar på Svensson Svensson. Blev hemskickad från jobbet idag eftersom jag har feber och världens halsont. Urgh.

Jag hade även min utvärdering av praktik idag, det gick bra. Lite tråkigt att praktiken redan är slut med tanke på att jag lärt mig mycket även under den här korta tiden, men som tur gjorde jag praktiken på min arbetsplats så jag har fördelen att jag kan ställa frågor till min cheg angående chefyrket i fortsättningen också. Usch vad flummigt det här nu låter, men ni fattar vad jag menar.

Förresten jag var ju till stallet i söndags. Red ut i terrängen med Noomi. Gjorde lite intervall träning med henne. Eftersom hon redan är 17 år och alltså inte mer skall jobbas så mycket så blir det ofta uteritter för henne. Annors också rider vi ut våra hästar mycket. Man kan öva så mycket samma saker i terrängen som på ridplanen och det är bra för både häst och ryttare att komma ut i skogen, inte bara trava runt på fyrkantsspåret.

Batseeba fick en ledig dag i och med att det var så blåsigt. Hon är alltid så studsig och nervös när det blåser så vi undviker att rida henne såna blåsiga dagar. Nu pratar jag om väldigt blåsiga dagar, inte bara när det är lite småblåsigt. Men härligt var det att sitta på hästryggen igen!

blogstats trackingpixel

Provridning vol. 5

Vi hade hittat en köpare till båda våra ponnyer och letade nu efter en storhäst till. De som skulle köpa våra ponnyer hade en finnhäst på sin gård som de inre egentligen ville sälja men som var precis en sådan häst som vi letade efter.

Vi fick åka och se på hästen och längst inne i en stor hage stod den tjockaste hästen jag sett på länge. Hon gade fölat några gånger och magen hade blivit hängande efter det. Hon var faktiskt ingen skönhet precis men hennes personlighet smälte ens hjärta i ett hui.

Hon var snäll, lugn, sympatisk och lätt riden. Hon stod i stallet snällt och älskade att bli ompysslad.

Några veckor senare flyttade Noomi in hos oss och hon är den snällaste hästen jag någonsin träffat.

vusimokwnsbxplq3ym7rpq

blogstats trackingpixel

Sommar

Kära blogg,

idag är det den 9 juni och jag har precis kommit in från terassen där vi byggde ihop våra nya solstolar. På mig hade jag en vinterrock. Sedan grillade vi mat, vinterrock och med yllestrumpor på fötterna. Nu sitter vi och väntar att bastun blir varm så vi kan gå in där och värma oss. I morgon skall jag åka med stadståget och med tanke på dagens väderlek så tänkte jag gräva frivilligt fram mina filtstövlar och min mans pilkningsoveroll.

blogstats trackingpixel

Provridning vol. 4

När vi började leta efter en storhäst, hittade vi i misstag en annons som let för bra för att vara sant. I annonsen berättades det om ett sto som var snällt och säkert i alla situationer. Hon kunde både western och engelsk ridning. Vi åkte för att kolla på henne och provred henne på en isig ridplan i februari. Rhonda, som hon kallades, var snäll fast pigg. Hon var väldigt samarbetsvillig och hon tyclte om att bli ompysslad, men bara om det passade in för henne. Hon var vacker och ståtlig och det visste hon mycket väl.

Säljaren sade att det är bra att longera hästen en stund i båda varven innan man sätter sig upp för att rida. En sådan mening är något som ofta får varningssignalerna att ringa i mitt huvud. Men det visade sig att hon faktiskt fungerade bättre i ridningen när man hade longerat henne. Hon slappnade bättre av då.

I april samma år åkte trailern in på vår stallgård och Rhonda flyttade in. Hon fick namnet Batseeba hemma hos oss.

blogstats trackingpixel

God morgon

Vaknade upp till en solig tisdagsmorgon. Tänk att om 3 veckor börjar semestern, skönt. På vintern när det var mörkt ute när väckarklockan ringde så tänkte man ”men snart blir det vår och sommar och det blir soligare ute, då är det lättare att stiga upp”. Fast egentligen är det svårare att stiga upp nu känns det som, dör man vill bara ligga kvar och vakna i lugn och ro, äta morgonmål och kolla morgontv och sen gå ut och fixa på gården. Men samtidigt så är jag otroligt tacksam över allt jag har, att jag har ett av de bästa jobben att gå till och de bästa jobbkamraterna där. Dessutom får jag också studera just det jag vill.

Hur som helst så sitter jag nu här med morgonmål och morgontv, men istället för att gå ut och fixa på gården så åker jag till jobbet. Ha en bra dag!

IMG_20150607_123637

blogstats trackingpixel

Provridning vol. 3

Hugo, eller Oliver 2.0 som jag valt att kalla honom, var en finnhäst valack som vi åkte för att kolla på när vi funderade på att sälja våra ponnyer och skaffa en till storhäst.

Precis som i fallet Oliver, så lovade försäljaren en snäll och sympatisk häst åt oss. Vi åkte och kolla med Precis som i fallet Oliver, så lovade försäljaren en snäll och sympatisk häst åt oss. Vi åkte och kolla med min svärmor, hennes kompis och kompisens lilla dotter.

Vi kom fram till en stor gård och träffade säljaren som var en ung tjej. Vi gick ner till hagen för att träffa denna underbara häst. Det första hästen gjorde när vi kom in i han var att han gick bort från oss. När vi väl fick fast honom så slet han sig loss genom att dra åt ena hållet.

När vi äntligen fick fast Hugo, så verkade han helt okej när vi borstade honom och gjorde honom i ordning. Säljaren berättade om hans historia och att han är jätte säker att rida ut på. Toppen! Tänkte vi.

När jag ledde honom ut till åkern som fungerade som ridplan, spände han upp sig rejält och steppade nervöst. En människa med självförsvarsinsikt hade nog sagt tack och adjö redan i den stunden, men eftersom jag tycks ha noll självförsvarsinsikt när det kommer till hästar så hoppade jag upp på ryggen. Jag hann rida ungefär 50 meter, när Hugo bestämde sig för att ställa sig på två ben. Jag han precis vända honom runt i luften för att hindra honom för att slippa upp på bakbenen ordentligt och skänklade på honom. På volterna drog han utåt med bigen och slängde även ut bakdelen från volten. Tanken att ”jag sitter på en stressad, okänd häst och rider på en åker som inte har några som helst staket” for genom mitt huvud och  när Hugo drog öronen bakåt och slängde bakdelen mot de som stog och tittade på provridningen, kände jag att det inte var någon ide att fortsätta provridningen. Hugo var absolut ingen häst för oss.

När jag sa att jag är redo att komma ner, eftersom det inte är någon ide att stressa hästen mera, så sa försäljaren ”han kanvara ganska het såhär på ridplanen, men i terrängen är han jätte lugn. Om du vill kan du rida honom på vägen här så får du se.” Jag hade lust att säga att det inte fanns någon som helst möjlighet att jag skulle rida denna häst på vägen där det kör bilar, men tackade istället artigt nej.

143002

blogstats trackingpixel

Provridning vol. 2

Efter att vi provridit Oliver, tog vi en tid paus från hästsökandet och funderade om en stund. Till slut bestämde vi oss att skaffa en häst i alla fall, så det var bara att fortsätta kolla runt. Vi ringde runt till intressanta annonser, men ofta vägrade säljarna sälja eftersom de inte ville att hästen skulle stå ensam på gården utan andra hästar. Till slut hittade vi en annons från en ridskola som hade några hästar till salu.

Jag och min man åkte för att kolla på hästarna. Det fanns två hästar vi var intresserade av, en haflinger valack och ett korsningsponny sto. Haflinger valacken stod först på tur attbli provriden. Den hade inte blivit riden på några dagar eftersom den hade blivit biten av en orm. Jag märkte ganska fort att den här hästen inte heller var det vi sökte efter. Han var sur och nafsade efter oss hela tiden. Vid provridningen vägrade han gå längre än några meter och slog med huvudet.

Med tanke på att Oliver var den senaste hästen jag red och minnet från honom var något jag knappast skulle glömma fort, så kände jag inte för att börja bråka med hästen. Jag tänkte att om hela provridningen går till att bråka med hästen, är möjligheten att vi kommer bli bästa kompisar i fortsättningen ganska liten.

Den andra ponnyn provred vi inte alls, efter att jag såg henne i hagen. Hon stod med hängande huvud i en lerig hage med en trasslig man och svans och man kunde nästan se revbenen genom den smutsiga pälsen. Ponnyn hette Bambi och det såg ut som denna Bambi varit ute på hal is lite för länge.

blogstats trackingpixel

Provridning vol. 1

Som ni vet så tycker jag om våra hästar väldigt mycket. Men för att hitta de här två guldklimparna, så har vi fått provrida en och annan häst.

Den första provridningen vi var på när vi skulle skaffa häst åt min svärmor, var en valack som var en korsning på fjording och svenskridponny. Vi fick höra om Oliver, som ponnyn hette, via min svärmors bekanta. Vi ringde upp försäljaren och hon berättade att Oliver precis hade kommit från Sverige och var jätte snäll och hade varit med på en NH (Naturlig horsmanship) kurs. Hon berättade att han är så snäll att man kan rida utan sadel och träns.

Som ni förstår blev vi väldigt intresserade eftersom det precis lät som en häst för oss i och med att det var min svärmors första egna häst. Vi åkte och kollade på hästen några dagar senare. När vi kom fram till ridskolan där hästen stog, skuffade säljaren in oss i bocen med Oliver som såg allt annat än sällskaps sjuk ut. No, vi ger det ett försök tänkte vi. Vi kollade en ung tjej som red Oliver medan vi tittade på och ställde frågor till försäljaren. Hon berättade att hon inte själv hade ridit på hästen någonsin och till och med en människa som aldrig hade sett en häst tidigare hade kunnat se att tjejen på hästryggen hade svårt att få Oliver att arbeta. Han var allt annat än sammarbetsvillig. Säljaren gav dessutom ifrån sig en fnysning när hon fick höra att jag bara ridit i 4 år när jag var yngre och sedan dess bara suttit på hästryggen då och då. Lite visste hon att de hästar jag ridit för det mesta var problemhästar och hästar med mycket varmblod i sig.

Så här i efterhand kan man ju säga att redan där i den situationen hade vi kunnat säga tack och hej, men jag var fastbesluten att visa denna tant till rifskolelärare att jag kunde behärska en häst som Oliver även om jag bara ridit i 4 år. Så upp på hästryggen bara och så satt jag igång att bestämt rida framåt på Oliver.

Det gick faktiskt bra och försäljarens ton förendrades rejält när hon såg mig rida. Allt gick bra, ända tills jag skulle lyfta gallop. Gallop blev det, men Oliver slängde sig åt sidan och störtande runt i ridhuset. Jag försökte styra Oliver mot väggen på ridhuset för att tvinga honom att stanna, men han slängde sig återigen mot ena sidan och stal bettet. Han störtade mot dörren på ridhuset och brydde sig inte ett dugg om att det stog 4 människor framför dörren som fick hoppa undan när vi kom huvudlöst skenande mot dem.

Eftersom dörren var stängd till ridhuset, märkte Oliver att han inte kunde komma ut, så åt sidan drog han igen. Lite visste han att just vid den sidan av ridhuset stod det en skottkärra, en plog och en massa hinder redskap. Han störtade genom skottkärran och rakt in i plogen där han fastnade med benen. I den stunden var jag allt mer än redo att hoppa ner från denna häst som jag aldrig mer skulle sätta mig upp på, inte ens om jag fick betalt för det, än mindre utan sadel och träns.

När jag kollade mot marken säg jag de stora plog taggarna rakt under oss och på mindre än några sekunder klamrade jag mig fast i manen på den panikslagna hästen och höll i mig för mitt liv. Försäljaren, tjejen och mina svärföräldrar stog med skräckslagna miner och tittade på mig och hästen.

På något konstigt sätt (förmodligen tack vare en skyddsängel) lyckades jag hålla mig kvar på hästen och den lyckades komma loss från plogen utan skador.

När jag landade på marken och räckte tjejen tyglarna, fick vi frågan av försäljaren ”vill ni köpa hästen? Har du, Jennie, tid att skola den?”. Nej, hon skämtade inte. Gissa vad vi svarade.

mulle_51969545e087c34166164ea31

 

blogstats trackingpixel

Hoppning, dressyr, hoppning, dressyr

Haloj kära bloggreaders, förlåt för urusel upsate den här veckan. Nu blir de ändring på det, i alla fall i några dagar.

Som jag berättade i ett tidigare inlägg så har jag en längre tid varit redo att lägga ner med ridningen helt. Men nu har det vänt igen. Känner mig så taggad att åka till stallet och sätta ner massor med timmar på borstning, tvärttning och trimmning av båda hästarna. Vad passar då bättre än att bestämma sig ”i lördag åker jag till stallet och sätter igång” och sedan vakna upp idag på lördag morgon med ett hemskt halsont och näsan täppt.

Pust. Precis min tur. No, det finns en orsak till allting. Kanske det är bra att vänta åtminstone en dag till så motivationen får väca ännu mer. Men i brist på bröd så äter vi limpa, som min mormor brukar säga. När man inte kan åka till stallet på riktigt, så kan man i alla fall ladda upp bloggen med inlägg om hästar. Lämna gärna en kommentar om det är något speciellt ni vill att jag skall skriva om.

Vill även passa på att ge en shoutout till Nellie Berntsson (nellieberntsson.spotlife.se). Hon lever för tillfället de flesta unga hästtjejers dröm. Grymt att vara 15 år gammal och vara så mogen i sin tankevärld. Lycka till på tävlingarna Nellie.

WP_20150413_005

blogstats trackingpixel

Hockey wives

Har någon kollat serien hockey wives någongång? Det är lite som the real housewives serierna, fast det handlar om fruar till ishockeyspelare. Fick tipset om serien av en av mina kompisar och kollade genom den.

I ett av avsnitten har de en babyshower för en av fruarna. De har olika tävlingar, varav en är att hon och en annan kvinna skall tävla i vem som kan klä varsin docka med en blöja, samtidigt som de håller fast ögonen. Det mest skrämmande var inte att kvinnan som är gravid och vars babyshower de firar, klär blöjan på dockans huvud, utan det mest skrämmande var själva dockorna. Kolla in dem! Hur skrämmande är inte de.

dewulf2

blogstats trackingpixel